2 maj 2017

Snyltarn

Jag, som inte ens är en sevendays-bloggare, tänker vara lite fräck och sno deras pengalista. Jag har ju till och med medverkat i en antologi om pengar och ångest, så jag känner att jag har ett och annat att säga om ämnet. Däremot står det stilla i mitt huvud när jag tittar på första rubriken. Bäst att sätta igång, det klarnar väl medan jag skriver.

Pengar för mig är:
Något som är spännande att samla på, räkna och vända på. Pengar för mig är lite som ett pussel som ska läggas. Ju mindre pengar man har, desto mer kreativitet krävs. Ju mer pengar man har, desto mer medkänsla krävs, för om man är rik ska man också vara snäll. Tyvärr funkar det inte så i praktiken. Själv är jag till exempel inte alls så snäll som jag egentligen tycker att jag borde vara (dvs ge bort allt som inte går åt direkt till välgörenhet. Det vågar jag inte, för man vet aldrig när stipendiepengarna sinar. Jag ger bort en del, men långt ifrån allt.)

Det här lägger jag mest pengar på:
Huslån och mat.

Det här lägger jag minst pengar på:
Appar, tevespel, tidningsprenumerationer, saker jag inte behöver, inredningsprylar, nya bilar och motorcyklar, ansiktsbehandlingar (men o, så skönt det skulle vara!), pyttesmå porslinsfigurer som föreställer adertonhundratalsdamer i krinolin, böcker om historia och krig, lokaltrafik, planscher på åttiotalsartister och spontanköp på e-bay.

En vanlig månad tjänar jag:
2000-2500€ i stipendiepengar och arvoden. Ett par gånger i året kommer också royalties på mina böcker, de är alltid svåra att uppskatta på förhand och är oftast en glad överraskning.

Mina tre spartips:
  1. Låtsas aldrig att du har mer pengar än du har, varken inför dig själv eller andra. På det sättet lever du kanske inte heller över dina tillgångar.
  2. Handla på loppis eller byt saker med kompisar.
  3. Undvik att handlar när du är hungrig. Jag kommer alltid hem med massor av saker som ser goda ut om jag handlar mat när magen kurrar. Skriv en lista och följ den. Det sparar massor av pengar.
Samtidigt som jag skriver det här inser jag givetvis att man inte blir rik fast man följer mina råd. Tyvärr. Jag är ju dessutom intresserad av att pussla så det funkar, fattar att alla inte är det.
Om jag var ekonomiskt oberoende:
Alltså jag inbillar mig att jag är det redan nu. Jag längtar inte efter en miljonvinst på lotto, till exempel, för jag har råd att inte längta efter det, jag har redan tillräckligt. Vi har pengar sparade och har råd att göra det vi vill (förmodligen för att vi inte vill göra jättedyra saker, förstås). Jag föreställer mig dessutom att väldigt mycket mer pengar än man behöver skapar antingen ångest för att förmögenheten ska förvaltas, eller ett oansvarigt leverne ur ett ekologiskt perspektiv. (Å andra sidan gillar jag ju att bo på hotell, kanske det skulle vara något om jag var ÄNNU mer ekonomiskt oberoende än jag är nu).

Mina ekonomiska mål är:
Kanske att ha betalat bort huslånet och ha en bra buffert på kontot? Eller i alla fall att fortsätta som det är nu, ungefär.

Jag tycker att ekonomi är:
Det här är ju ungefär samma som första frågan. Vad ska jag svara nu. Tja. Jag har alltid tyckt att ekonomi har varit intressant. Också när jag har varit som fattigast har jag tyckt det har varit kreativt utmanande att få pengarna att räcka till. Jag är superbra på att spara pengar då det krävs, på att hitta konstiga små jobb som gör att jag hålls flytande ett tag till. Å andra sidan känns det lite förmätet att säga det som västvärldsprivilegierad, utbildad och utåtriktad. Jag har ett socialt nätverk jag kan vända mig till om jag verkligen skulle vara i kris, jag är frisk och arbetsför och har aldrig behövt vara i livsfara på grund av avsaknad av pengar.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar